Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en borgerlig diskurs..

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation. Studien innehåller en kort presentation av min B-Uppsats eftersom jag också har för avsikt att jämföra kvinnornas och männens upplevelser av arbetsdelning i hemmet med varandra.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter när elever skriver faktatext, samt lärares föreställningar kring läs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om läs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar två skolor och har utförts i årskurs 3. Från de båda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer från varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jämförts med den text som använts som källa för att utreda graden av reproduktiva inslag.

Honlig reproduktion är ett brett och komplicerat ämne. I detta arbete analyseras läror och teorier om honan och hennes reproduktion i ett försök att se närmare på de detaljer som påverkar olika aspekter på att vara hona. Arbetet delas upp i olika avsnitt som fokuserar på de olika faktorerna genetik, fysiologi och beteende. Även embryonal utveckling kommer att belysas, då tillväxten och omhändertagandet av avkomman påvisar tyngden av samverkan mellan de ovan nämnda faktorerna. Trots att väldigt få konkreta svar existerar i nuläget är de många teorierna en utmärkt utgångspunkt för att förstå vikten av beteenden, strategier, fysiologi och genetik inom olika arter för deras framgång under utvecklingen..

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva fåglarnas reproduktion och hur den skiljer sig från däggdjurens. I studien har störst vikt lagts på värphöns men många aspekter som beskrivs gäller även för vilda fåglar. Reproduktionen beskrivs översiktligt för både värphöna och tupp. Reproduktionsorganen beskrivs anatomiskt, fysiologiskt och histologiskt samt en del om det endokrina systemet och dess påverkan på hönsens reproduktion ingår också. I uppsatsen beskrivs även hur ljuset kan påverka framförallt hönans äggläggningscykel. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att fåglarnas reproduktionsorgan ser annorlunda ut och har flera funktioner som inte är analoga med däggdjurens, men det finns också vissa likheter.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

Rysslands ekonomi kännetecknas av tillväxt och svenska företags växande intresse. Förutsättningar för svenska företagsetableringar beskrivs som fördelaktiga och varumärket ?made in Sweden? som väletablerat och förknippat med hög kvalitet och säkerhet. Svenska företagsledare beskriver den ryska marknaden som en potentiell framtidsmarknad med stora möjligheter, men förutsättningar för att effektivt leda och organisera ryska företagsverksamheter som svårhanterliga. Svårigheter, relaterade till sättet att leda och organisera ryska företagsverksamheter, blir därför en bidragande orsak till varför etableringsprocesser stannar upp och skjuts på framtiden.

Bestånden av flera hundra djurarter i det vilda minskar årligen. I djurparker jorden runt pågår projekt för att bevara många av dem. Trots lång erfarenhet av att hålla vilda djur i fångenskap är det svårt att få dem att reproducera sig för att skapa hållbara bestånd. Många avkommor överges av sina föräldrar och fostras sedan av personal eller andra frivilliga. Mänsklig fostran verkar i många fall även ligga till grunden för fortsatta reproduktionsproblem i nästa generation.

Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten är att förebygga ojämlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit på att studera reproduktion av social ojämlikhet. Då området är förhållandevis outforskat på mikronivå har undersökningen avgränsats till lärarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus på kommunikation. Tillvägagångssättet har varit litteraturstudie. Utifrån den tidigare forskning som gjorts har nyare studier från Sverige och internationellt sammanställts. På detta sätt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier.

Teorier om kön och ledarskap framhåller att könsordningen, sociala och kulturellauppfattningar om kön samt stereotyper om manligt och kvinnligt försvårar förkvinnor att nå högre ledande befattningar. Genom samtalsintervjuer med fempersoner vilka är involverade i rekryteringen av förvaltningschefer i Helsingborgs,Lunds och Malmö kommun har vi undersökt vilka uppfattningar ochföreställningar som kan påverka rekrytering av förvaltningschefer ur ettkönsperspektiv. Vi har funnit att könsrelaterade värderingar och fenomen somhomosocial reproduktion har en inverkan på rekryteringar av förvaltningschefer ide tre undersökta kommunerna. Vi har dessutom funnit att kommunerna betonarreflektion och handlingskraft avseende köns- och jämställdhetsfrågor irekryteringsprocesserna i olika utsträckning. Att det är nödvändigt med en balansmellan reflektion och handling anser både vi och de befintliga teorierna är enförutsättning för att jämställdhet ska beaktas i rekryteringen..

Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad på mediematerial rörande dispyten som i media kom att gå under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger på en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvåmånadersperiod våren 2007. Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. Således verkade konflikten stärkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam västerländsk identitet.